Volontär på Sangam #1 Att lära känna Indien

I höstas fick jag chansen att vara volontär vid ett av World Association of Girl Guides and Girl Scouts (WAGGGS) fyra världsscoutcenter. I tre och en halv månad jobbade jag på Sangam World Centre i Indien, oasen som ligger granne med ett slumområde och där kulturkrockar är vardag.

Sangam blev alltså mitt hem, mina volontärkompisar min familj. Så långt var allt väldigt likt att vara funktionär på Vässarö (ö i Stockholms skärgård som ägs och drivs av Scouterna i Stockholm). Liksom Vässarö är det också en plats där det mesta är möjligt, vill man till exempel ha en elefant på besök för att fira ett jubileum så fixas det. Skillnaderna är samtidigt stora. Jag var enda svensk i ett team som bestod av ca 20 internationella scouter, vi bodde mitt inne i staden Pune och framförallt var vi bara tjejer. Som enda person att komma från en medlemsorganisation där tjejer och killar är med i samma organisation var detta en större kulturkrock än vad övriga Indien gav mig.

Mixat med WAGGGS program handlar ett event på Sangam väldigt mycket om att lära känna Indien och Indisk kultur. Det första jag vill säga är att jag älskar Indien. Det har funnits stunder då jag bara sett fattigdomen, de heliga korna som äter plast från sopbergen och korruptionen som finns överallt. Allt det andra övervinner dock detta. Färgglada saris, blommor och kokosnötter offrade vid tempel, spektakulär natur, fantastisk mat och framförallt hur lätt det är att få kontakt med människor.

Och den enorma hjälpsamheten och viljan hos många indier som låter mig få bli en del av deras kultur. Allt från totala främlingar som guidar mig till rätt buss, till Sangams lokala anställda som har bjudit in mig till sina hem för att jag ska få se alla deras traditioner. Att säga att jag blev väl omhändertagen och visad den Indiska kulturen är en underdrift, då är det helt okej att ha fått besvara frågan ”madam, madam are you married madam” fler gånger än främlingar börjar prata med mig under ett år i Sverige.

/Ellen Norrhäll