Roverscouting i praktiken? Funkar det?
I allra högsta grad! Vi har möten var tredje onsdag och brukar försöka ha två hajker per termin, allt är väldigt upp till oss själva. Nu i vintras var till exempel ett gäng av oss på en månadslång resa till Colombia. Huvudsyftet med resan var att delta som funktionärer på det interamerikanska scoutlägret JamCam 2013.
Scoutläger i Colombia, hur är det?
Helt klart något annat än ett scoutläger i Sverige. Att man skämtar om att sydamerikaners ordspråk är ‘mañana mañana’ (imorgon, imorgon) stämmer många gånger in. Det som inte fixas idag får helt enkelt fixas imorgon, eller en annan dag, eller kanske inte alls. Sen att alla scouter inte fått ut sina grytor första dagen gör inte så mycket. Och det gör det faktiskt inte! Barnen hade kul och programpassen var välplanerade. På grund av vår bristande spanska fick vi hjälpa till lite med det vi kände för. Ena dagen var vi med på en dagstur till en helig kratersjö och nästa var vi med och testade på forsränning.
På lägret var det runt 3500 deltagare från de flesta länder i Syd- och Centralamerika. Sedan fanns det ett gäng amerikaner, fyra tyskar och en fransos. Samt sex stycken långa svenskar med blont eller rött hår och rött skägg. Detta resulterade i närmare 100 st gruppbilder med diverse okända scouter.
För att få ut lite mer av resan pratade vi med några av de yngre lägerdeltagarna om vad de hade för drömmar och tankar inför framtiden. Detta hoppas vi kunna förmedla till Lundascouter för att de ska få upp ögonen för skillnader och, framförallt, likheter mellan barn från olika delar av världen.
Vad gjorde ni resterande tid av resan?
En av höjdpunkterna på resan var för många av oss när vi bodde på en kaffefarm utanför Salento i Colombias kaffedistrikt. Där kunde vi gå ut och plocka våra egna apelsiner på morgonen för att göra juice och sedan sätta oss på terassen med en kopp nybryggt kaffe för att blicka ut över dalen.
I slutet av resan gjorde vi en vandring till la Ciudad Perdida, den försvunna staden, som var tayrona-indianernas huvudstad runt år 800. Även detta var en fantastisk naturupplevelse och ett perfekt avslut på resan. I övrigt firade vi jul och turistade i huvudstaden Bogota samt spenderade nyårshelgen i staden Medellin.
Annars då, hur är Colombia?
Vi har ibland, både före och efter resan, fått frågan om det inte är farligt i Colombia. Även om FARC-gerillan fortfarande är aktiv och mordstatistiken är en av de högsta i världen så kände vi oss säkra under hela resan. Kanske tack vare de beväpnade säkerhetsvakterna som nästan alltid fanns inom synhåll, åtminstone i städerna. Vi höll oss dessutom främst i de ”säkra” delarna av städerna och landet. Under hela projektet har vi pratat om de tre K:na: Kaffe, Knark och Kidnappningar. Vi är glada över att bara upplevt det första. Vi klarade oss till och med från ficktjuvar!
Hur kommer man på en sådan här idé? Och hur gör man?
Allt började med att Emelie jobbade tillsammans med några colombianer på jamboreen i Sverige 2011 där de gjorde lite reklam för JamCam. Någon gång under våren 2012 nämnde hon detta för oss andra och ett frö var sått. Sedan var det bara att köra!
Innan resan var det en del saker att fixa med; vi gjorde upp en resplan, sökte fondpengar, köpte flygbiljetter, bokade en del boende samt anmälde oss till lägret.
För att anmäla oss var vi först tvungna att skapa en svensk kontingent. Det gjorde vi genom att kontakta Scouternas International Commissioner som gav oss godkännande till att åka på lägret. Efter det dök vi upp som ett land på lägrets hemsida och det var bara att anmäla sig. Själva anmälan var i sig lätt men blev knepigt då den enbart var på spanska trots att engelska tillsammans med spanska var officiellt språk på lägret.
Hela projektet har varit ett härligt äventyr och att resa som scout ger fantastiska möjligheter att uppleva världen!
/Bernt, Emelie, Elias, Ida, Markus och Åsa
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar