Julius och Erik om att sprida Amahoro Amani

Amahoro Amani heter scoutprojektet som utvecklades i Stora Sjöområdet i Östafrika under 1990-talets explosion av etniska motsättningar. Basen i projektet är ungdomsdrivna fredsklubbar som tränats i att upptäcka och lösa små, lokala konflikter innan de växer sig för stora. Metoden har visat sig vara så effektiv att man exporterar idén. Julius Kramer och Erik Ekholm arbetar med att utveckla program för utmanarscouter och implementerar Amahoro Amani-metodiken i svensk scouting. Detta gör de bland annat genom att stå på mässor och vara med på arrangemang, eller genom stöd till kårer. På sikt är tanken att det ska bli fler personer som arbetar med att sprida Amahoro Amani ute i landet, genom att exempelvis hålla workshops. Internationella bloggen mötte upp Erik och Julius på Boomerang 2012 på Vässarö där de var för att inspirera och sprida information om projektet.

Hur började det här för er del? 

- Vi var bägge tilltänkta att hjälpa till med Amahoro Amani-projektet som IST:are under Världsscoutjamboreen i Sverige 2011 men skrev in oss som deltagare istället, det var ju enda chansen för oss. Sedan gick vi förstås på projektets informationsmöten och anmälde oss som intresserade för att jobba med projektet i Sverige. Hur vi fick reda på det skiljer sig en aning. Julius läste om projektet på SSR:s hemsida och blev intresserad. Han mailade Elin Orvik, som då arbetade med projektet på Svenska Scoutrådet. Hon bad honom titta förbi på informationsmötet på Jamboreen. Eriks mamma var på World Scout Mootet i Kenya 2010 och träffade där Amahoro Amani:s grundare, vilket gjorde att hon efter Mootet besökte huvudkontoret i Burundi. Väl hemma berättade hon om fredsprojektet och det fick Erik att gå på mötet på Jamboreen. 

- Två dagar innan julafton förra året, till vissa familjemedlemmars fasa, åkte vi med ett tiotal andra intresserade till Burundi. Anledningen till den två veckor långa resan var att vi skulle besöka ett läger för engagerade inom Amahoro Amani från Burundi, Rwanda och östra Kongo. Vi skulle helt enkelt insupa vad Amahoro Amani faktiskt var. Alla som var med på resan hade fått ansvar för olika områden som vi skulle fundera lite extra på, vårt handlade om den programutveckling som vi arbetar med nu 

Vad var häftgast med att vara iväg?
- Det var den bästa och den värsta utlandsresan hittills! Värsta på grund av att jag var sjuk, bästa på grund av hur annorlunda allt var. Trots att jag rest en del har jag aldrig varit med om något liknande. Det är svårt att svara utan att vara klyschig, men; möten, nya kulturer, det var väldigt inspirerande, svarar Erik. 

Vad överraskade eller förvånade dig mest under resan Erik?
- Jag försökte åka så förutsättningslös som möjligt så jag var ganska nollställd, utan några egentliga förväntningar varken på ena eller andra hållet. Men en liten chock blev det allt när vi landade på Bujumburas flygplats och det var FN-flaggor och vapen överallt. Alla vapen och fattigdomen var det jag reagerade mest på. De vi umgicks med var ur medelklassen, det är de som är scouter. Men, ja, det var ett sådant go hela tiden, trots fattigdomen. 

Vad tog du Julius med dig hem från resan?
- Vi hade uppdraget att fundera över ett roverprogram i anknytning till Amahoro Amani, men insåg ganska snabbt att ett utmanarprogram skulle passa bättre. Under resan kände vi av stämningen, inspirerades av miljön, samtalen och de intervjuer vi genomförde. Det hade varit svårt att prata om projektet som vi gör idag utan de faktiska upplevelser och erfarenheter vi fick ifrån området. 

Hur har arbetet gått hemma? 

- Vi började på noll, men arbetet har gått bra! Eftersom Amahoro Amani i praktiken knappt fanns i Sverige innan vi åkte till Burundi kan vi idag säga att vi ”äger” just vår del av projektet. Ingenting finns färdigt än, men vi har kommit en bit på väg. Scouterna är en bra och rolig organisation att jobba inom! Det finns bra stöd att få, svarar Julius 

Varför har ni just ett internationellt fokus i ert engagemang? 

- Det internationella har fått mig att vilja engagera mig mer i Scouterna. Vilken enorm rörelse jag är en del av, och vilken mångfald! Det är fantastiskt att inse att det finns 40 miljoner scouter som är som de i min kår - lika men ändå helt olika. Varje gång jag inser det vill jag bara engagera mig ännu mer! Amahoro Amani är en jävligt bra grej, och även om det ger oss som håller på väldigt mycket, kan det ge så mycket mer när det blir större. När det är fler som blir en del av det, säger Julius med ett stort leende på läpparna.

Ni kan följa ”Amahoro Amani – för freden vidare” på projektets hemsida, Julius och Erik kan kontaktas via mejl på julius.kramer@scout.se och erik.ekholm@scout.se.