
Vid frukostbordet utväxlas reflektioner från gårdagen, där jag lyfte det fantastiska i att burundiska scouter hälsar på varandra oavsett om man känner varandra eller inte. Att vara scout är något som binder folk samman här i landet – scouting är tydligt präglat av ett samhällsengagemang och en scouthalsduk är en attraherande faktor. Hemma i Sverige är det inte en självklarhet att man tar kontakt utifrån att man är scout. Detta fann jag en hel del inspiration i och är något jag ska eftersträva att föra med mig tillbaka hem...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar